lördag 31 december 2011

God Nytt År!!!!

Nu är det snart dags för ett nytt år igen. O jag - "gamla Benke" går in på mitt 18-åriga levnads år. Inte dåligt för lilla mig, o jag hänger nog kvar i ett antal år till.

I alla fall nu skall jag inte bre för mycket med orden utan komma till saken - förutom det där med Gott Nytt År -. Ni kanske undrar varför min foster-son heter lill-Berra. jo det är en hyllning till min försvunne bror, dvs Husse har inte lyckats spåra upp honom. Så här kommer en bild på mig - Benke - o min bror Berra som småttingar.

Ha det gott där ute o ta det försiktigt nu när två-beningarna blir galna på rusdrycker, lösningsmedel, pulver mm o skjuter pang pang.

(Jag liggande bakom en poserande Berra)

lördag 24 december 2011

I'm Alive!!!!

Ja, jag är i allra högsta grad levande eller för att citera Mark Twain
"-The reports of my death have been greatly exaggerated." Vet att det har varit dåligt med inlägg från min sida, men nu har jag snickrat ihop två styckna så här inför julafton. Mycket nöje!

I alla fall så har jag nu uppnåt den hedersvärda åldern av 17-år! Inte illa för en liten coonis som mig o inte nog med det! Jag har faktiskt varit inbokad på två avlivningar. Den första som en liten rädd, skrämd o vilsen två-åring o den andra som en 11-årig gammal och vis katt. Båda gångerna förlängde jag mitt liv genom att, helt på egen hand, leta upp en ny Matte o Husse.

Min senaste två-bening - o förhoppningsvis sista - brukar säga till andra två-beningarna att jag är en katt med sju liv. Tja, nu kanske ni blir lite undrande?! Brukar man inte säga att katter har nio liv?
Jo, det stämmer! Men nu är det ju så att jag har ju bokstavligen blåst två av mina nio liv!!! O min förhoppning är att nästa gång det är aktuellt, så blåser jag de resterande sju liven på en gång. Jag är gammal, sunkig, trött, o schleten nu, orkar inte leta upp en ny familj igen om det skulle hända något med min nuvarande Husse.

I alla fall, så tänkte jag att jag skulle gratulera mig själv o min fosterson på födelsedagarna i november, 7-november för lill-Berra o 23-november för mig.
Ja, jag vet att det december nu o snart julafton om det inte redan är det. Men som jag skrev i mitt tidigare inlägg så har det varit en jobbig tid för Mig, Husse o lill-Berra.

Men för att fira Julen, trots att den är tung nu, så har jag flikat in en liten överraskning i mitt inlägg. Kan ni hitta den? - Se den som en tidig julklapp eller som sista luckan i adventskalendern.

God Jul o Gott Nytt År på er alla inkl. era tvåbeningar.


"Gamla Benke", dvs lilla jag.


"lill-Berra" är trött!


"lill-Berra" och hans första betesdjur, en skogsmus som jag gav honom!

fredag 23 december 2011

Låt mig presentera! (Del 6)

Nu har han äntligen kommit! Nja, nu är det ju så att det har ju gått ganska många månader sedan han klev in i mitt liv. Nu kanske ni undrar, vem det är jag syftar på o varför det dröjt så länge innan jag bloggat igen. Tja, det har varit många, många tunga månader för mig o min Husse.

Till Farfar

Min käre farfar, dvs min Husses pappa har tagit klivet upp till molntapparna. Ja, för att säga det rakt ut så har Husses pappa o min farfar lämnat jordelivet. Sista gången jag såg farfar var när ambulansen hämtade honom. Jag försökte att följa med - smita med är väl rätt ord - men tyvärr så upptäckte en av ambulansförarna att de hade en fripassagerare i ambulansen. Det var sista gången jag såg farfar, han gick bort några veckor senare. Vila i frid kära farfar, du var en riktig, riktig kattälskare. Tack för att du välkomnade mig i ditt liv. Ha det gott där uppe på molntapparna farfar, o om du träffar några av mina syskon där uppe så hälsa så hjärtligt från mig.

Ja, o nu nu undrar ni säkert vem det är jag skall presentera. Jo, ingen mindre än en släkting till mig, eller skall jag säga att jag är/har blivit hans farfar. Jo vi är faktiskt släkt men många, många generationer tillbaks på hans sida. Så nu är han en del av min familj "lill-Berra". Nja nu heter han ju egentligen Volbeat, men eftersom han är en blå-silver Maine coon pojke. Precis som min älskade o saknade bror Berra, så har han fått namnet lill-Berra, som en hyllning till honom. Inte nog med att vi är släkt, "lill-Berra" och jag, vi delar ju nästan födelsedag också. Det skiljer drygt 14-dagar mellan min o lill-Berra födelsedag.

Husse brukar skämta och säga att jag "försöker lära "lill-Berra" allt jag kan o det lär ju ta högst en kvart eller så", men det stämmer faktiskt inte. Jag har dragit in massor med möss, i början döda och sedan levande. För jag måste ju ta mitt ansvar som en - förälder - gammal storjägare och lära lill-Berra att överleva på egen hand. Man vet ju aldrig vad som händer här i livet.

Nog tjatat, här är han!!! Lill-Berra!










Jag o lill-Berra